2009-03-23

Nemi och fantasi

Varulvens årJag har ganska livlig fantasi. Ganska. Livlig! När jag var tolv tretton år fick jag låna Stephen Kings "Varulvens år", den illustrerade utgåvan och jag fastnade direkt! Jag kan fortfarande plocka fram de flesta av bilderna ur huvudet när som helst. Ruskiga, det är vad de är. Och handlingen... I helgen när jag och P var i Stugan berättade jag om en episod ur boken, som jag alltid kommer att tänka på när vi är i Stugan och ska gå och lägga oss. Precis innan, liksom. Jätteläskig, men jag tänker inte beskriva den närmare här. Lite självbevarelsedrift har jag allt.

En annan King-klassiker är "Monstret i garderoben", som gjort att jag fortfarande kollar klädskrubben innan nattning om jag är ensam hemma. Cirka 20 år senare. Det är fantasi, det.

Att ha fantasi är naturligtvis inte bara av ondo. Fantasin gör ju inte bara att jag lyckas skrämma skiten ur mig själv med bara mina tankar som instrument, utan den leder till mycket gott också. Jag har t.ex. lätt för att se mig själv lyckas med olika saker och ting, lite av det som brukar kallas "vinnarskalle". Och det finns fler som har fantasi.

Nemi blir också lurad ibland...En av mina idoler, "Nemi", har rejält med fantasi! Hon kan komma upp med de mest förunderliga saker för att förklara verkligheten, och det behöver inte vara till någons nackdel. Vi har även en del andra gemensamma punkter, som att man kan känna sig himla lurad när man får veta att sköldpaddor inte kan ta av sig skalen. Trots att de gör det hela tiden i tecknade serier. Men Nemi kan man lita på. Inget ruffel och båg, där inte! Och det är ofta som serier faktiskt är schysta!

Nemi vet hur man skaffar sig kunskaperFör det är faktiskt så att man lär sig saker genom att läsa tecknade serier. Att Descartes dog i Stockholm av sjukdom hade jag inte vetat om det inte vore för Fantomen, som är en outsinlig källa när det gäller historiakunskaper. Tror inte jag hade fixat fyra terminer på högskola utan den baskunskap Fantomen gett mig. Även Kalle Anka har sina guldkorn, framför allt när han, knattarna och farbror Joakim är ute på någon resa. Då kan man lära sig mycket om andra kulturer.


2009-03-22

Enkätmail

I helgen har vi varit i Stugan. Lugnt, skönt och välbehövligt. Det har snurrat lite väl fort nu ett par veckor, så lugnet och "gäralöus"-heten i Stugan kändes mer än välkommet. Eller vad sägs om att vakna av sig själv, kliva upp, dricka kaffe, läsa en tidning, kanske två, ta en prom, läsa en annan tidning, äta lunch, vila, lyssna på bok, läsa en bok, äta middag, titta på TV, bara vara...

Så har hela helgen varit, och det har bara varit jag och P, ingen som kommit och hälsat på, och inte ens grannen har jag sett. Lugnt och skönt.

Nu när jag kom hem har jag satt mig och kollat genom mail, feeds och facebook, och i mailen hittade jag bland annat det här - ni får det också! Och svara gärna!



Teorin är att vi vänner ska lära känna varandra lite bättre. Vidarebefordra och byt ut mina svar mot dina och skicka till dina vänner inkl. mig.

1. När gick du upp idag?
Vid 7-tiden

2. Diamanter eller pärlor?
Diamanter

3. Senaste filmen du såg på bio?
Hoppla! Det var så himla länge sen jag var på bio att det har jag inte en aning om!

4. Favorit tv-program?
Elitserien, så länge MODO är med, annars Simsons och Vad blir det för mat

5. Vad åt du till frukost?
Xtravaganzasmoothie med persikosmak

6. Vad är ditt/dina andranamn?
Birigtta Jansdotter

7. Din favoritmat?
Paltbröd med fläsk och MYCKET vitsås. I alla fall just idag.

8. Vilken mat gillar du inte?
Stekt strömming

9. Vilken är din favorit-CD för tillfället?
Perssons Pack ”Sekunder i Sverige” (hoppas att "Öster om Heden" kommer i födelsedagspresent...)

10. Vilken bil kör du?
Subaru Legacy

11. Vilken är din Favoritmacka?
Tekaka med bregott med havssalt och pepparsalami eller prickikorv på. I alla fall just idag.

12. Vilka mänskliga drag kan du bara inte med?
Elakhet

13. Vilka är dina favoritkläder?
Jeans och en top

14. Om du fick åka vart du ville vart skulle du åka då?
Rymden

15. Favoritklädmärke?
Kappahl?

16. Var vill du dra dig tillbaka?
Stugan

17. Favorittid på dagen?
Beror på. Oftast förmiddagarna

18. Var är du född?
Frösön

19. Vilken är din favoritsport att se på?
Hockey

20. Vem tror du inte sänder detta tillbaks? (det var ju ett mail)
Lilla syster

21. Vem tror du skickar tillbaks först?
Danne?

22. Coca Cola eller Pepsi?
Pepsi Max

23. Fotboll eller ishockey?
HOCKEY

24. Är du en morgonmänniska eller nattuggla?
Mest morgon så länge jag inte har semester. Man jag är ruskigt snabb på att vända på dygnet!

25. Pedikyr eller manikyr?
Pedikyr

26. Några spännande nyheter att berätta för oss?
Lagfarten på tomten har gått igenom, så i veckan ska vi prata med plan- och miljökontoret om bygglov.

27. Vad ville du bli när du var liten?
Hur liten är liten? När jag gick på högstadiet ville jag bli lärare. Jag hade andra konstiga funderingar då också...

28. Bästa barndomsminnet?
Höanna. Varmt, småsvän, hödungen, åka högst upp i självlastarvagnen från Borgnäset, svett, rabarbersoppa och kall saft...

29. Varit i Afrika?
Nope

30. Nånsin rullat in någon i toapapper?
Nä. Hallå..?

31. Varit med om en bilolycka?
Jo, en krock och en avkörning.

32. Favoritdag i veckan?
Söndag

33. Favoritblomma?
Tulpaner

34 Favorit-snabbmatsrestaurant?
Sibylla

35 Har du någon cykel?
Nej, jag sålde den för två terminers gratis kaffe på jobbet

36. Vem fick du senaste mailet från?
Lilla syster

37. I vilken affär skulle du välja att utöka ditt kreditkort?
Vill inte ha kreditkort

39. Vems svar är du mest nyfiken på av dom du skickar brevet till?
Daniel

40. Senaste personen du delade en middag med?
Patrik

41. Vad sysslar du med just nu?
Kollar av helgens mail, feeds och facebook

42. Favoritfärg?
Svart

43. Hur många tatueringar?
None

44. Hur många sänder du det här mailet till?
Ett par tre fyra stycken


2009-03-15

Snart halvägs, - 9 kg

Dieten jag går på och som jag skrivit om tidigare går bara fint. Jag är snart halvvägs och det känns hur bra som helst. Jag har inte lika mycket fysisk ork som förut, även om det också börjar komma tillbaka allt eftersom vikten minskar. Men det går bra! Och det finns en hel del bra följdverkningar av det hela.

Något som pushas på oerhört mycket i Xtravaganzas program är den mentala träningen - det talas och tjatas både målbild och resultatbild och hur viktigt det är att verkligen ge sig själv tid till att slappna av en stund och reflektera över livet i både stort och smått. Ge sig tid. Inte ta sig tid. Hör du skillnaden?

Och lite lossnar det varje dag. Jag kommer på mig själv med att tänka på mat i ett annat perspektiv. Inte som något som "snabbt som sjutton ska fram på bordet för nu är jag så hungrig att jag tror jag ska dö", utan som en av de viktigaste delarna i skapandet av mig som människa. Ja, det låter flummigt, jag vet, men jag ska försöka förklara hur jag menar.

Under vintern har Annika Dahlqvist varit het i Ö-vik. Hon är läkaren som menar att vi ska äta mycket mera fett och proteiner än vi gör, och mycket mindre kolhydrater. Jag kan förstå hennes resonemang i mångt och mycket, men det känns lite väl mycket. Så istället har jag sneglat åt GI-hållet och läst en del böcker av Fredrik Paulun. Och det som Xtravaganza rekommenderar ligger också lite åt det hållet. Mycket kort sammanfattat kan man säga att deras rekommendationer går ut på att varje måltidsportion (frukost, lunch och middag) ska bestå av proteiner, varma grönsaker och kalla grönsaker till en mängd av motsvarande en knytnäve proteiner och varma grönsaker, och en handflata kalla grönsaker. Låter vettigt.

För sockret - som ofta finns i kolhydraterna - tror jag är en av de stora bovarna i mitt drama. Därför är det extra skönt att inte ha känt av det minsta lilla sockersug under den här dieten! Det trodde jag inte! Alltså har jag börjat fundera på hur jag kan plocka bort så mycket socker som möjligt från den dagliga maten. Jag har just nu en kokbok hemma skriven av bland annat Bitten Jonsson. Hon visar på enkla vardagsrecept - men utan tillsatt socker. Inte en skruvmakaron så långt ögat når i den! Känns intressant.

En annan bit jag börjat fundera på är vad som egentligen finns i maten. Om jag äter godis, hur mycket är stärkelseämnen, E-någonting och färgämnen? Och hur påverkar det mig och hur jag mår? Jag menar inte att jag är på väg att bli fanatisk på något sätt, men jag har helt enkelt aldrig tidigare tänk på det här sättet. Att det är vettigare att göra egen mat för att slippa det som finns i den färdiga. Så går tankarna lite just nu, och som en förlängning av det lagar jag mat som sjutton till P.

Och i helgen drabbades jag dessutom av baktankar! Hade faktiskt köpt hem jäst förra helgen, och igår blev det havrebullar med sesamfrön. P tyckte de var helt OK, och det är inte illa med tanke på att jag definitivt inte är någon bakare och att han dessutom är uppvuxen med en mamma som älskar att baka matbröd! Godkänt blev det i alla fall! Gjorde även en omgång kolakakor, så Micke blir nog glad morgon! (Läste förresten idag på 365 saker du kan göra om att just baka bröd.)



Något helt annat: våra "vanliga" glödlampor ska ju fasas ut för att istället ge plats åt energisnålare lampor. Här i stan har det skapat en liten debatt där några vältaliga personer skrivit insändare i ÖA om att lågenergilamporna är mycket farligare än de vanligare eftersom de innehåller kvicksilver. Men det är väl minst lika viktigt att på ett vettigt sätt samla in de vanliga lamporna till återvinningen eftersom de innehåller brom?!

Och så lite dåligt samvete: plasma-TVn. Jag gillar den! Den är stor, platt och har en riktigt bra bild. Men. Plasmaapparater drar ruskigt mycket ström! Så mycket att det tydligen är på gång ett förbud mot dem! Det hade jag ingen aning om när vi köpte vår TV. Och häromdagen lyssnade jag på ett gammalt podavsnitt av "Kossornas planet" och där fick jag veta att en gammal tjock-TV drar ca 80-90 watt per timme den är på. Plasma-TVn drar TRE gånger så mycket! Mindre chock för mig, även om P inte verkade bry sig nämnvärt... Inte förrän jag påtalade det korkade i att ha en apparat som står på i ett rum och alstrar värme motsvarande en 260 watts lampa utan att någon tittar på den.

Tusan också! Jag tycker att jag försöker tänka på sånt, men det här visste jag verkligen inte! Typiskt!


2009-03-11

Vissa slipper snöskottningen...

Dagarna bara rusar förbi, och jag vet inte riktigt vad de fylls med! Hela förra veckan pysslade jag och kollegan runt på barnavdelningen, flyttade böcker, märkte om, gallrade, lagade, fixade - men vi hann inte klart! Själva skyltningen av rummet är inte alls klar, även om böckerna nu står där (vi tror att) de ska. Idag har jag t.ex. klippt ut dinosaurier, vilda djur, hundar och katter, liksom bilder på Totte, Max, Emma, Plupp och Alfons. Det var ju då en av fördelarna med att gallra ut de trasigaste böckerna - vi fick sjyssta bilder att sätta i framkant på bilderbokstrågen. Men det är fortfarande inte klart! Jag lovar att visa bilder när det hela är färdigt! Vilket förhoppningsvis är före påsklovet, eftersom vi då har tänkt ge oss på barnfackhyllorna...

I helgen var vi i alla fall i Stugan - lugnt och skönt, mycket vila och ett par rejäla långpromendader! På lördagen kom Micke förbi och gav sig upp på taket för att skotta av det, himla snällt! Men han hade det han gjorde. Snön som kommit har sjunkit ihop lite, så det är både mer och tyngre än det ser ut för.

En lagom tjock man i sina bästa årSnö på taket...

Och lite snö är det allt på tomten!

Och snö på tomten!



Snabb uppdatering så här en kvart senare: såg precis kompisen Mias (tidigare) brokvist på bild... Det är bra tur att vi har Micke!!

Mias före detta brokvist...


2009-03-04

"Min typ brorsa" av Johanna Lindbäck

Åååååååååhhhhh!!!!!!!!!!!!!!!!!

OK, vi tar det från början. I somras läste jag om en bok på Bokhora, "Min typ brorsa", som jag tyckte verkade lovande. Satte upp den på min mentala "att läsa"-lista, och när Den Berömda Listan dök upp förstod jag att det var dags.

Min typ brorsaBoken berättas ömsom av Nina, ömsom av Daniel. Den börjar med att Ninas mamma berättar att hon träffat en ny kille som heter Tomas och bor i Luleå, och nu ska Nina och hennes mamma fira nyår tillsammans med honom och hans två tonårssöner. I Luleå. (Nina och mamma Marie bor i Umeå.) Nina har inget annant val än att följa med.

Men det går ganska hyfsat. Både Tomas och de båda sönerna Wille och Daniel visar sig vara helt OK. (Lite mer än OK, för på något underligt vis lyckas jag bli lite småkär i båda under läsningens gång!) Innan höstterminen börjar och flyttar Tomas, Wille och Daniel ner till Umeå och alla fem flyttar ihop i en större lägenhet. Tomas får jobb direkt, Wille byter över till ett gymnasium i Umeå och Daniel och Nina börjar båda första terminen på Natur. Men allteftersom börjar något annat utveckals, mellan Nina och en av bröderna. Hur gör man egentligen med syskon? Det är inte så enkelt alla gånger...

Ja, ni hör ju! Det här är en bok för alla tjejer - inte bara för tonåringar, utan för alla som minns den där känslan av att ha fjärilar i magen. Fjärilar som går på knark... Den här ska köpas in i klassuppsättning!! Basta!

Jo, och Johanna Lindbäck är ju dessutom en av Bokhororna och boken har även fått pris för bästa ungdomsbok.


2009-03-03

Sportlovsaktiviteter

Sportlov den här veckan. Eleverna är borta, och eftersom vi har nya öppettider pga bortplockning av den pensionerade kollegans tidigare tjänst så har vi stängt. Solklart va? Numera har Parkbiblioteket alltså stängt under terminsloven, för att jag och kollegan (som är kvar) ska hinna ikapp lite och kunna hitta på något utöver ramarna. Så vad gör man då på ett bibliotek? Svaret är väl självklart! Flyttar böcker!! Jo då, så är det. ALLA bibliotekarier använder loven till att lyfta böcker!

Jag läste häromveckan i Niclas Lindbergs Osorterade tankar om de grundbegrepp han använder för att kort beskriva biblioteksverksamhetens kärna: Samla - Ordna - Tillgängliggöra. Jag tycker att det är ett enkelt och genialt sätt att beskriva verksamheten på. Ännu gladare blev jag när jag häromdan på Bibliotekariebloggen läste ett kort referat av nämnda text och hittade ordet "Möta" där. Där tycker jag att min syn på verksamheten ligger: Samla - Ordna - Tillgängliggöra - Möta. Och att lyfta och flytta om böcker går väldigt mycket under Ordna och Tillgängliggöra.

Vi har satsat den här veckan på barnböckerna, och delat in dem i olika genrer: fantasy, hästar, djur, CD-böcker, kärlek & vänskap (alternativt heter hyllan kompisar & kärlek eller jag & andra - vi vet inte riktigt vad vi gillar bäst), historiska, manga, roliga, klassiker, sport, spänning & äventyr, samt spöken, skräck och rysare. Det blev inte så jättemånga böcker kvar till den "vanliga" hyllan... Det är vad vi gjort idag. I morgon ska vi märka upp alla böckerna och lägga in rätt placering i katalogen. Återkommer med foton när det är klart. Bra blir det i alla fall.

Sen har vi tänkt möblera om lite bland bilderböckerna också. Jag gillar att ha särskilda tråg till Alfons, Astrid, Disney och kanske Pettson och någon mer, och så bilar, djur och en massa andra genrer där också, så klart! Men vi har ju hela veckan på oss! Ja, förutom att kollegorna från Nolaskolans bibliotek kommer på torsdag förmiddag (vi brukar träffas på loven) och att jag hade tänkt vara ledig på fredag - jag och P satsar på Stugan i helgen. Med lite tur hänger Micke på och hjälper till att skotta av taket...



I helgen var det MODOs sista match för säsongen. Men det roligaste som hände i Arenan läste jag om i tidningen på måndagen. Postkodlotteriet var på besök - det visste jag om sedan tidigare - och han som tog hem storvinsten med bil och allt var - Magnus! Vår vaktmästare!! Hurra!!! Så kul att en helt vanlig vaktmästar-Magnus också kan vinna! Grattis, grattis!!


2009-03-02

"Pedro Páramo" av Juan Rulfo

Det är ju inte bara böcker från Den Berömda Listan jag läser, jag var ju även så tanklös att jag nappade på två böcker från SV-lärarnas läsåtagandelista. En av dem som lät mest intressant var "Pedro Páramo" av Juan Rulfo. Den är tydligen något av en latinamerikansk klassiker, och eftersom jag läst så vansinnigt lite från latin- och sydamerika kändes det lockande. Och vilken bok!

Pedro PáramoEn man kommer till sin mors hemby efter hennes död för att leta reda på sin far, Pedro Páramo. Den förste han träffar på är en åsnedrivare som gör honom sällskap på vägen. Av honom får vår man veta att hans far är död, och åsnedrivaren hänvisar honom till en kvinna som brukar ta emot resanden. Han blir mycket väl emottagen där, och hon kan berätta saker för honom om både hans far och hans mor, men när han ska gå till sängs finns inga möbler i det rum han blir visad till. Mitt i natten väcks han av skrik, och en annan kvinna kommer in i huset för att hjälpa honom därifrån. Hon kan inte förstå hur han kunde komma in, huset har ju stått låst sedan kvinnan som bodde där dog!?

Den kvinna som så vänligt tog emot honom, och som berättade saker, visar sig alltså vara död. Allt eftersom boken leder vidare upptäcker jag som läsare att de enda människor den här stackars mannen träffar på i byn är just döda. Men de berättar sin historia för honom, om sig själva och om hans far, och även om de händelser som utspelat sig i Mexiko fram till dess.

En riktigt, riktigt, bra roman, men ingenting jag skulle sätta i händerna på vilken gymnasieelev som helst. Den kräver en hel del förförståelse som inte många av dem har. Eller undervärderar jag deras kunskaper nu?


2009-03-01

Bloggar och hjältar

Det har varit en inneliggardag idag. Ni vet, under en filt, titta på Vasaloppet (Att de orkar! och Tro hur det går för Monika?), mumsa lite kaffe, läsa ut en bra bok, börja på en annan bra bok, osv. Huvudsaken med en inneliggardag är ju att man inte går ut, eller hur?

Igår, däremot, var jag och svärmor iväg och hämtade ut de jordsäckar vi beställt genom trädgårdsföreningen. 20 st. Dit det bär, dit bär det! Men vi körde dem bara ut till Domsjö, eftersom det är lite mycket snö för att lasta av dem på något vettigt ställe i Billsjö. Och under veckan har tomaterna tittat upp! Får nog så om dem om någon vecka, det kändes lite väl tidigt det här...



Har ju en hel massa rss-feeds som jag bladar genom varje dag, och en av mina favoriter är Peter Englunds blogg. Nu i helgen har han skrivit lite om mordet på Karl XII och den evinnerliga kulknappsteorin. Intressant och lättillgängligt. Finns det fler som skriver så?

En annan favorit är som jag nämnt tidigare Andreas Roman, skräckförfattare. Han skriver mycket kul och både han och hans tjej bjuder ordentligt på sig själva. OCh så kan man även här få sig lite kulturhistoria till livs - eller vad sägs om storyn bakom maträtten Flygande Jakob?

Och så, än en gång, läs gärna på Generation Y! Den kubanska bloggen som visar oss ett ansikte av Kuba som överheten helst såg till att vi inte fick se. Eller vad sägs om citatet: “Oh, Papi, do you expect me to believe that before, in the butcher shops, they sold you all the chicken you wanted…” Själv går jag bara på ICA och köper ett kilo kycklingfilé när det behövs. Är det extrapris köper jag två...



Helgens stora tråkighet var ju annars MODO - Södertälje. Vi såg de två första perioderna, men sen gav vi upp. Så himla tråkig hockey! Det enda som var hyfsat kul var väl Timanders mål i slutet av första. Vi skrattade båda och jag sa att "erkänner han i intervjun att han inte visste var han skulle göra av pucken - då är han min hjälte!" Och, japp! I intervjun säger Timander mycket riktigt: "Äh, jag fick panik och visste inte var jag skulle göra av pucken... Jag ville egentligen bara få till en blockering..." Så säger en äkta hjälte!


Om mig

Min profilbild

RSS 2.0